Att få plats med sommaren

Detta är min senaste krönika i länsförsäkringsgruppens personaltidning Magasin 24.

Barndomens fantasibilder förföljer mig. Den starkaste bilden är en ”karta” som föreställer årets 12 månader.
Jag vet inte var jag fått den ifrån, kanske är den från en teckningslektion i småskolan. Den finns bara där och går inte att sudda bort.
Om jag till exempel säger att ”det kan vi göra i början på augusti”, så ser jag samtidigt denna månad på min inre kartbild.
Den är en oregelbunden fyrkant där den översta vågräta kanten sträcker sig från januari till och med maj. Sedan viker fyrkanten av nedåt i en lodrät del som är juni och juli. Den undre delen av fyrkanten består enbart av augusti.
Sista delen av fyrkanten är september till och med december.

Jag ritade en gång upp bilden för en psykolog jag kände. Han tolkade den precis som jag själv redan hade gjort, nämligen att min barndom bestod av väldigt långa somrar.
Även om det inte var så. Jag förstod senare att mina somrar inte kunde vara annorlunda än andras. Min enda förklaring är att jag i minnet har trängt undan alla regniga dagar. Hos morfar och mormor i Starrkärr nära Orust var dagarna alltid långa och soliga, vinden blåste lagom mycket på ekans fyrkantiga segel, makrillarna högg villigt på dörjens krokar och blåbärsmuggarna blev snabbt rågade.

Kanske är definitionen på en lycklig barndom att tiden inte fanns?
Och nu när tiden finns, så lever minnet av barndomen kvar och gör att jag tror att jag alltid ska hinna med så mycket.
Sedan blir jag alltid lika förvånad över att sommarveckorna går så fort.
Årets sommaroptimism rymmer (för en företagare är det både work and pleasure):
• Costa Brava och Barcelona i drygt två veckor med frun och sönerna.
• Hinna med Länsförsäkringar Skånes årliga grannsamverkanstidning.
• Träffa tredje barnbarnet som nyss kommit till världen.
• Spela monopol med de två första barnbarnen (fast jag vet att jag får svårt att slita dem från deras i-pods och dataspel).
• Kanske New York med äldste sonen som tog studenten 4 juni (fast vid närmare eftertanke blir det nog först i oktober.)
• Knacka på hos Lars och Bibbi på Österlen.
• Cykla på Bornholm med näst äldste sonen.
• Fira svåger Janne som nollar 70.

Jag får se vad sommaren får plats med av allt detta. Nu när dagarna börjat bli varma och alla glömt den långa bistra vintern så känns det i alla fall lite lite grann som om tiden börjat stå still.

Staffan Svenberg
staffan.svenberg@gmail.com